Det var en tid som stod i en sådan kontrast mot hur vi hade haft det förut. Vi satt i vårt fula gula jävla kök och jag tog dina cigg fast jag visste att du hatade det. Du var ihop med en journalist från Metro och jag minns att jag tittade på hans byline när jag åkte till jobbet på morgarna men att jag inte läste artiklarna. Ni tjabbade en hel del. Så vi satt där i det fula gula jävla köket och gick igenom sms så på ett sätt var det ju precis som det var innan men när Eiffeltornet glittrade på de hela klockslagen så suckade vi och sa "jaha, nu glittrar det igen".