Idag när vi studerade harmoniska vågrörelser insåg jag
VARFÖR sinx blir cosx när man deriverar, och följdaktligen
-cosx i andraderivatan.

Blev SÅ fascinerad. Och till och med lycklig!

Insåg kort därefter, delvis på grund av att ingen annan
tyckte det var särskilt coolt, att jag måste lägga min ribba
lite högre för vad som imponerar på mig. Man anpassar sig
så fort till astråkiga omständigheter att vad som helst till
slut kan få en att bli lycklig.