Det är vår. Vi kan återigen träffas och äta frukost tillsammans för det är inte längre två meter snö på cykelvägarna. Ines säger att det är "fleeceväder" ute, och jag säger att snart kan man ta sina rollerblades upp till kiosken och köpa banana skids igen. Jag fram mina converse, och det första de gör är att kapitulera och gå sönder, så jag går utan sula. Jag bär solglasögon och känner mig skitcool som man alltid gör första gången man har på sig solglasögon. Jacob säger "vad cool du ser ut". Det är vår och jag har inte känt mig så alive since 1999. Eller nej, det sista är ju inte sant, men det är en jävligt bra låt.